Jan Halldin, leg läkare och med.dr., har gjort en noggrann genomgång av antologin Sektsjuka, utgiven 2009 av Studentlitteratur. Författare är sex professionella behandlare av sektsjuka med Håkan Järvå som redaktör.

Halldin börjar med att återge Håkan Järvås berättelse om hur han hamnade i en manipulativ sekt. Halldin åskådliggör hur enkelt det är att i rätt ögonblick på någon timme få en människa att inse hur usel han är – en falsk självbild som det skulle ta Järvå 10 år att bli av med. I det följande påpekar Halldin att systematisk indoktrinering ibland kan leda till psykoser, men att i Sverige saknas statistik på förekomsten av sektrelaterade psykiska störningar. Han åberopar utredningen ”I God Tro”, SoU 1998:113, som visade bristen på kunskap utan att några åtgärder vidtagits, inte ens efter det som hände i Knutby.

Samtidigt som Halldin gläder sig åt att boken kan fylla igen en del av kunskapsluckorna är han kritisk mot utformningen av vissa teoretiska aspekter och en del upprepningar i de första kapitlen. Han undrar varför beskrivningen av vad som utmärker en totalitär eller manipulativ rörelse måste förklaras både i kapitel 1 och 2. Kanske beror det på författarnas erfarenheter. Inte ens de som borde vara experter – religionsvetarna – brukar känna igen sådana rörelser eller förstå hur de fungerar hur mycket man än försöker förklara!

Halldin uppskattar mest behandlings- och vårdkapitlen och anser att boken fyller ut kunskapsluckor i ett angeläget ämne. Han anser att boken har en viktig plats att fylla vid utbildning av läkare och annan vårdpersonal.