Startsida Webbkarta Om FRI Vad är en sekt? Om olika rörelser    Kontakt/Hjälp


        Nyheter
UPPROP
Europarådets kritik
Om mardrömmar
Ny litteratur
2015 års utmärkelse

Se även Media


    Ständigt aktuellt
Se upp!
Råd till anhöriga
Yttrandefrihet
Tankefrihet
Hjälpkällan
Norsk rapport del 1
Norsk rapport del 2
Film om sekter
Globalt
Sektsjälvmord - kan det  hända här?
Sektpositiva akademiker
Oseriös utbildning
 och behandling

Notiser



      Samhället

Riksdagsmotioner
SOU 1998:113
Terrordåd
Samhällets agerande
Barn i sekter
Children in cults
Ny skollag 1 aug 2010
Friskolor
Skolhälsovård
SEKTSJUKA



    Mer information
Debatter/Konferenser
Utbildning/Föreläsningar
Litteratur

Bra länkar



      
 Media/Arkiv

Media 2014
Media 2013

Media 2012
Media 2011
Media 2010
Media 2009
Media 2008
Media 2007
Media 2006

Arkiv

 


FRISKOLOR  

Europarådet kritiserar Sverige

I december 2012 uppgav Dagens Nyheter att den franska parlamentarikern Rudy Salles besökt Sverige inför sin rapport i maj 2013 till Europarådets parlamentariska församling (Pace) om hur barn och ungdomar ska skyddas mot sekter. Han anser att det svenska systemet öppnar för att sekter kan driva friskolor och indoktrinera eleverna. Han pekar på att en svaghet i Sverige är att lärare på friskolor, i motsats till exempelvis i Frankrike, inte är offentligt anställda. Vi har ju just nu (februari 2013) en uppmärksammad debatt kring avslöjandet att elever på vissa gymnasier inte kommer att kunna få betyg för att kunna studera vidare på grund av att lärarna inte är berättigade att utfärda betyg!

Europarådets rapportör kritiserar även svenska myndigheters granskning av enskilda skolor och föreslår att Sverige inför en granskningskommitté i riksdagen, som är inriktad på sektproblematik - något som finns i det franska parlamentet sedan många år.

Vi undrar om och när en sådan granskningskommitté blir verklighet även i Sverige.


Den nya skollagen

Den 1 augusti 2010 fick vi en ny skollag. ”Religiös friskola ett svek” skrev fyra centerpartister i DN 2009. De ville inte att religiösa friskolor skulle tillåtas i den nya skollagen, men så blev blev det tyvärr inte. Dock innehåller den nya skollagen en hel del nytt, som begränsar religiösa friskolors otillbörliga påverkan av barnens rättigheter, exempelvis
- Friskolorna ska rätta sig efter samma regelverk som kommunala skolor.
- Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan liksom tillgång till skolbibliotek, studie- och yrkesvägledning.
- Skärpta krav på lärares behörighet
- Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner, bl a mot huvudmän som missköter sig och kan stänga en skola med omedelbar verkan.
- Eleverna ska ges inflytande över utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Nedan finns några av de viktigaste paragrafernas innehåll beskrivna. Du kan också läsa hela skollagen på http://www.regeringen.se/sb/d/12489/a/142368.

Nu återstår att se om lagen, som röstades igenom av riksdagen den 22 juni 2010, kommer att respekteras av alla friskolor.

Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (för alla hoppas vi!) gäller stora delar av utbildningsväsendet, från förskola till vuxenutbildning och innehåller en hel del förändringar. Några av dessa som FRI välkomnar är:

- Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att de med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- ocn läroplaner och sätta betyg.
(Vi reagerar förstås för undantagen. Vilka är de?)

- Skärpta krav på lärares behörighet. (Bra!)

- Stärkta rättigheter för eleverna. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan liksom tillgång till skolbibliotek, studie-
och yrkesvägledning. (Detta är en mycket viktig utökning av lagen för de barn som hittills inte haft dessa förmåner.)

- Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner, bl a mot huvudmän som missköter sig. Det blir möjligt att utfärda vitesförelägganden och att stänga en skola med omedelbar verkan.

- Redan den 31 maj 2009 gav utbildningsminister Jan Björklund och integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni oss en försmak av innehållet i den nya skollagen i DN:s nätupplaga. En viktig nyhet var t ex att föräldrars rätt att begära befrielse från vissa lektioner för sina barn avskaffas.

Detta avsnitt, som tillåter föräldrar att använda lagen på ett sätt som aldrig varit avsikten tillkom 1950 då det i första hand handlade om att befrias från undervisning i kristendom och i stället få religionsundervisning i sitt eget samfund. Men undervisningen i kristendom avskaffades för fyrtio år sedan och lagen är alltså inte längre tillämplig.

Vissa föräldrar har även använt lagen för att hindra barnen från att delta i undervisningen i sex och samlevnad, simning och idrott. Vid en konflikt mellan föräldrars rätt att ta ansvaret för sina barns uppfostran och barnens rätt till en allsidig skolundervisning måste samhället i första hand se till barnens rätt. Det hedrar våra ministrar att de nu lever upp till att värna barnens rättigheter.

Med utgångspunkt från de erfarenheter vi hittills haft av hur friskolor med sektstyre fungerat har vi tittat litet närmare på nya skollagens formuleringar inom några områden som vi anser varit försummade, men som vi nu hoppas ska ge utsatta elever en bättre miljö.
(Nya och/eller speciellt viktiga formuleringar är markerade med fetstil.)

1 kap
Inledning

§ 4 - Syftet med utbildningen

Utbildningen syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar.

§ 5 - Utformningen av utbildningen

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom poängteras att utbildningen ska överensstämma med demokratiska värderingar t ex om individens frihet, integritet och jämställdhet och kräver av dem som verkar inom utbildningen att de aktivt motverkar alla former av kränkande behandling.

§ 7 är ett stort frågetecken, som lyder: "Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt."
Här skiljer man på ”undervisning” och ”utbildning”.
(Jfr 1 kap §3 ”Definitioner”).

2 Kap
Elevhälsa

§ 25 - 27 Elevhälsans omfattning

För alla elever t o m gymnasieskolan ska finnas elevhälsa, som ska omfatta bl a medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. (Något FRI krävt i många år.)
Dessutom ska varje elev t o m grundskolan erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller.

4 Kap
Kvalitet och inflytande

§ 9 - Allmänt om barnens och elevernas inflytande

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen, fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

§ 13 - Forum för samråd

Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas forum för samråd med elever och vårdnadshavare, som ska behandla sådana frågor som är viktiga för enhetens verksamhet och kan ha betydelse för elever och vårdnadshavare. Eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om förslag till beslut i sådana frågor och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att informations- och samrådsskyldigheten fullgörs.

§ 14 - Planering och information

Eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen.

De ska också informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. Rektorn eller förskolechefen ansvarar för att sådan information lämnas.


Religiös friskola ett svek

Så skrev fyra centerpartister på DN:s debattsida 090603.

De ansåg att samhället förtrycker barnen genom att tillåta religiösa friskolor och gläder sig åt att detta fastslås i förslaget till ny skollag. De berättar att principen att barns grundläggande rättigheter alltid kommer före föräldrars rätt att bestämma över sina barn erkändes på Centerpartiets stämma i maj.

I debattartikeln skriver man bl a att barnen ska kunna lita på att de skyddas från religiös indoktrinering och kunna ”åtnjuta den självklara rätten att, som motvikt till familjens traditioner, få inblick i alternativa livsåskådningar, för att sedan kunna välja för egen del som vuxna.”

Vidare ansåg de att det är naivt att tro att man med regler och uppföljning skall kunna styra en konfessionell friskola mot en ”neutral och allsidig undervisning”. Och påpekar det som säkert alla människor förstår, men inga politiker hittills uttalat, nämligen att givetvis ”själva grundidén med en konfessionell/religiös skola är att den skall vara just religiös och påverka barnet att utöva och ansluta sig till den aktuella religionen”.

Vi gläds och välkomnar detta länge väntade initiativ för barnens tillgång till sina rättigheter.



Debatten om friskolor

En diskussion åtminstone i medierna blev det på grund av att Plymouthbröderna fick starta friskola i Hylte i Halland. Kanske skall vi vara tacksamma mot denna sekt för att de satt ljuset på de konfessionella friskolorna. Många politiker, även på regeringsnivå, har med rätta reagerat mot det orimliga i att med allmänna medel understödja indoktrinering av barnen i en så extrem lära. FRI:s inställning i frågan är helt klar: endast en sekulär skola är förenlig med religionsfriheten.

Sista ordet om vilken politik som skall föras när det gäller friskolors vara eller icke vara, hur statens kontroll av existerande friskolor skall utföras för att alls vara meningsfull etc, har förhoppningsvis inte sagts. För barnens skull hoppas vi till att börja med på en snabb ändring av Skolverkets regelverk, så att de får möjlighet att stänga skolor som mellan nuvarande aviserade inspektioner agerar långt utanför skollagens anda och klart utformade mål.


Laboraskolan

Under flera år på 2000-talet har Skolinspektionen underkänt Laboraskolans verksamhet i flera avseenden. Skolan ligger i Långaryd i Småland. Efter den senaste inspektionen av skolan, som gjordes den 8 september 2009 beslutade Skolinspektionen den 21 september 2009 att huvudmannen vidtagit sådana åtgärder att bristerna i grundskolan och gymnasieskolan hade avhjälpts. Därmed fick skolan rätt till fortsatt bidrag från elevernas hemkommuner.

Om den nya skola som Plymouthbröderna ville bygga i Järfälla, men som kommunen försökte stoppa, finns dock ingen information. Förmodligen har sekten gett upp den tanken.

Däremot kan man på nätet läsa, att Laboraskolan i Långaryd söker en lärare till grundskolans årskurs 6-9 med placering i Järfälla! Ansökan skulle vara inne senast 2010-10-15. Läraren skall arbeta en dag per vecka (torsdagar) på skolans campus i Järfälla. Undervisningen vid skolan beskrivs bl a så här: ”Eleverna kommer från flera orter i landet. En dag i veckan bedrivs undervisningen av kompetenta och utbildade lärare på elevernas hemorter, s k campus.”

Den 3 november 2010 skrivs kanske ett nytt kapitel i Laboraskolans historia. Då sker en muntlig föredragning i Jönköpings tingsrätt i ett mål mot Plymouthbröderna. Kjell Blomster, som arbetade som rektor vid skolan i Långaryd i 1 ½ år från 2007, kräver skolan på drygt 300.000 kr för fem månadslöner, oinbetalda pensionspremier och semesterlön plus ränta. Skolan har nu i sin tur stämt Blomster på 400.000 kr, som skolan anser att Blomster genom sitt företag tagit för mycket betalt för att förmedla lärare.

Kjell Blomster, som anser att motstämningen kan vara en hämndaktion för att han hävdat sin rätt att samtala med Skolinspektionen, har nu planer på att skriva en bok om Plymouthbrödernas skolor över hela världen. Efter sitt första år som rektor på skolan blev han bjuden på en resa till alla deras skolor, som finns i Danmark, Tyskland, England, Nya Zeeland och Australien. Enligt en artikel i Hallandsposten tycker Kjell Blomster att Skolinspektionen också borde besöka alla dessa skolor.

Av protokollet från föredragningen i Jönköpings tingsrätt den 3 november framgår att båda parter åberopar muntliga och skriftliga bevis som tolkas helt olika av parterna. De anmodas inkomma med de kompletterande uppgifter som rätten begärt senast den 24 november och några nämnda vittnen skall även höras. I protokollet noteras att Kjell Blomster bytt namn till JOHN Evert Blomster.

Målet mellan Laboraskolan i Långaryd och förre rektorn vid skolan, John Blomster (fd Kjell Blomster), är fortfarande inte avgjort. Senast den 23 februari 2011 skall Blomster ha inlämnat kompletterande uppgifter till Jönköpings Tingsrätt.

Ärendet rullar nu vidare i Jönköpings Tingsrätt. John Blomsters ombud har lämnat begärda handlingar i tid och rätten har nu uppmanat Laboraskolan att inkomma med sitt yttrande senast den 21 mars 2011.

Laboraskolan kunde inte prestera sitt yttrande till den 21 mars utan fick nytt anstånd till den 15 april.

Jönköpings Tingsrätt har sedan gett Laboraskolan nytt anstånd till den 21 juni 2011.

Först den 1 juli lämnade Laboraskolans ombud Håkan Sjöman sitt yttrande. På grund av semestrar beräknar Jönköpings Tingsrätt att domaren inte kan lämna sitt besked till Laboraskolan förrän efter den 15 augusti 2011.

Samtal den 23 september och 1 november 2011 med domaren vid Jönköpings tingsrätt, som har hand om målet mot Laboraskolan. Läget är nu detta:

Ärendet har delats i två delar. Del 1, som handlar om Blomsters lön och anställningsförhållande och stöder sig på Avtalslagen, skulle varit klart i oktober men blir inte klart förrän i början av november. Kallelse till Del 2 beräknas gå ut i november 2011, men målet kommer säkert inte att avgöras förrän i januari-februari 2012.

Detta ärende tycks bli långvarigt. Vi följer utvecklingen.

-----------------------


Under vårvintern 2012 är svenska skolor - framför allt vinstgenererande friskolor det stora debattämnet i kvällstidningarna. Det vimlar av inlägg, referat, bloggar etc. Så alla journalister dammsuger väl alla infekterade skolärenden för att hitta olika scoop.

Laboraskolan blir då mer än vanligt aktuell. Läs gärna artiklarna i Aftonbladet och Expressen.

Var och en som läser artiklarna måste väl fundera över vad avsikten är med att ratificera en konvention, som sedan inte följs? FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling 1989. 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen, vilket innebär att Sverige har ”bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den”. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, vilket innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. För att övervaka efterlevnaden av barnkonventionen finns i Genève en FN-kommitté för barnets rättigheter, dit regeringarna i alla konventionsstater skall lämna en rapport vart femte år om vilka genomföranden av konventionsbestämmelserna som genomförts i landet. Sverige skall presentera nästa rapport hösten 2012. Efter att rapporten överlämnats hålls en offentlig utfrågning, där representanter från Sveriges regering får svara på frågor om rapporten.

Några exempel på innehållet i några av Barnkonventionens 54 artiklar, som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha och gäller för alla barn som finns i ett land som har ratificerat den (artikel 2). Artikel 3 anger att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Artikel 6 handlar om barns rätt till liv och utveckling och artikel 12 om barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

-----------------------


Vid samtal med Jönköpings tingsrätt 2012-04-04 meddelas dock att man fortfarande inte nått ända fram till ett domslut i del 2 av ärendet som skolans förre rektor John Blomster driver. Så vi fortsätter att bevaka.

-----------------------


2012-05-02 sändes ett program om Laboraskolan i
TV4:as ”Kalla Fakta” (se Media 2012), där bl a Kjell Blomster, fd rektor vid skolan, medverkade.

-----------------------


Vid samtal med Jönköpings tingsrätt 2012-09-05 meddelas, att huvudförhandling i ärendet mot Laboraskolan i Hylte nu är utsatt till 15 och 16 november 2012. Vi fortsätter att bevaka.

-----------------------


Den 17 december 2012 föll äntligen domen i ärendet mellan John Blomster och Laboraskolan. Laboraskolan förlorade målet och skall betala Blomsters rättegångskostnader med 223.000 kronor. Laboraskolan har överklagat och ärendet skall prövas i Hovrätten den 11 januari 2013. Alla handlingar i målet kommer att översändas till Hovrätten. Vi kommer att bevaka Hovrättens dom.



Friskolor var het fråga i valrörelsen 2006

Under valrörelsen var båda blocken splittrade i frågan om friskolor, även internt inom samma parti. DN skrev då t ex att Miljöpartiet samarbetade med de borgerliga för friskolor samtidigt som Jan Björklund, då vice ordförande i Folkpartiet, ville stoppa vissa religiösa skolor (till skillnad från andra i alliansen). "Scientologernas ideologi är sådan att jag inte tycker att de borde få tillstånd att driva skolor" sade han. Han oroade sig också för att muslimska friskolor ska bli extrema. "Den tilltagande radikaliseringen av islam har skrämt många, inklusive mig själv", sade Björklund.

I GP yttrade sig Nalin Pekgul, s-kvinnornas ordförande, och sade bl a att man brukar motivera etableringsfriheten för skolor och förskolor med föräldrarnas rätt till valfrihet. Men hon efterlyste barnens valfrihet när deras föräldrar kan hålla dem isolerade i religiösa förskolor och skolor under hela deras uppväxt. Hon sade vidare: "Små barn är öppna och förmedlar vad de hör hemma och bland kamrater. I en blandad förskola kommer fördomarna i dagen. Personalen kan reagera direkt och samtala med barnen om respekten för andra religioner..."

Moderaterna ansåg att Skolverkets möjlighet till kontroll av skolor som drivs med statliga medel är viktig och varnade för att problemen skulle flyttas bortom samhällets insyn om man försöker stänga sekters och religiösa extremisters skolor. Centern höll med, men ansåg att det ändå finns problem, medan Kd är varm förespråkare av religiösa friskolor.

Miljöpartiet är splittrat men dess officiella ståndpunkt är positiv till friskolor, men vid mp:s kongress framträdde många motionärer och talare som var allvarligt bekymrade över det förtryck som kan drabba barn i konfessionella skolor.

Ingrid Rost, redaktör för FRI-Brevet skrev: "Om man inte under uppväxten träffar någon med annan religion än den egna familjens, då kan oliktänkande lätt bli skrämmande främlingar. För barn i hårt religiösa miljöer är en icke-konfessionell skola ofta deras enda andningshål, deras enda chans att få influenser utifrån, få tänka egna tankar och få kontakt med samhället och människor med annan bakgrund.

Det handlar om världens viktigaste arbetsplats, nämligen våra barns: Skolan. En plats där de tillbringar en stor del av sitt vakna liv, en plats där de borde kunna vistas utan att bli kränkta. Kränkta menar jag att de blir om de inte tillåts finna sina egna tankar, sitt eget tänkande. Sverige har genom en långvarig och bitvis plågsam process lyckats skilja kyrkan från staten och ersatt kristendomskunskap med religionskunskap i skolan. Ska vi nu vrida klockan tillbaka till 1800-talet eller det tidiga 1900-talet? Finns det någon som tror att de olika religiösa organisationer, som vill starta friskolor, gör det för att undervisa i allmän religionskunskap?"


I augusti 2008 kunde man på Folkpartiets hemsida läsa följande under rubriken

Inför totalt stopp för nya religiösa friskolor

”Folkpartiet är i hög grad positivt till friskolor. Men dagens lagstiftning sätter inte stopp för rena sektskolor. För oss liberaler är det här naturligtvis en målkonflikt, men vi måste skärpa kontrollen och införa nya regler för att man ska få starta friskolor på religiös eller ideologisk grund. I väntan på de nya reglerna anser folkpartiet att inga nya tillstånd bör ges till religiösa friskolor, skriver Jan Björklund, Ulf Nilsson, Ana Maria Narti och Helene Odenjung.”

Folkpartiet utvecklar därefter bakgrunden och motiveringen till denna attitydförändring och säger bl a:

”Det är för oss helt uppenbart att den nuvarande lagstiftningen är otillräcklig. För oss är det inte rimligt att någon av scientologikyrkan eller Plymouthbröderna ska kunna driva friskolor.”

I november 2008 har Folkpartiet vidareutvecklat idéerna på sin hemsida och tydliggör sina avsikter. Partiet konstaterar att

”vi behöver ett starkare skydd mot extremism och att det behövs en bättre kontroll innan en skola får tillstånd att starta, så att friskolor inte drivs eller finansieras av organisationer som inte står för de värderingar som läroplanen anger.”

Vidare skriver man att den nya regeringen slagit fast att den konfessionella inriktningen vid en skola alltid ska vara förenlig med våra grundläggande och demokratiska värderingar och att bara frivilliga inslag ska få vara konfessionella och inte själva undervisningen.

***********

Religiösa friskolor har vid flera tillfällen varit temat i TV-programmet Existens. Det är hoppingivande att medier lättar något på slöjorna som döljer obehagliga fenomen bakom den tabubelagda religionsfriheten - en frihet som borde framkalla glädje i stället för obehag. I programmet har det talats mycket om muslimska skolor. Masoud Kamali, professor i socialt arbete, påstod t ex att debatten om friskolorna enbart handlade om muslimska skolor. Det är beklagligt att han inte uppmärksammat de manipulativa rörelsernas friskolor, som kallar sig kristna eller har namn, som inte avslöjar skolans ideologi eller människosyn. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni ingav dock ett visst hopp för framtiden med sitt uttalande i programmet. Såväl Rädda Barnen som Barnombudsmannen borde inse att de har en viktig uppgift att påverka utvecklingen. För ämnet handlar inte bara om utbildning utan också om barns välbefinnande, mänskliga rättigheter och framtid. Läs mer om övergrepp och om barns situation i sekter: Skolhälsovård, SEKTBARN, Barn i sekter och Debatt.


Skolpolitiken

Vid valet 2006 var skolan en avgörande fråga för utgången. När halva tiden av mandatperioden hade gått lät Lärarnas riksförbund göra en undersökning för att försöka få fram väljarnas åsikter. De skilde sig markant jämfört med regeringens respektive oppositionens synpunkter, skrev Metta Fjelkner på DN:s nätupplaga 090325. 3000 telefonintervjuer har gjorts. Resultatet visade stor enighet hos väljarna i de flesta frågor oavsett parti, medan de båda blocken ligger långt ifrån varandra i samma frågor.

Väljarna ansåg att skolorna skall vara likvärdiga - och att de inte är det. Väljarna väntade på förändring av skolpolitiken, t ex ansåg de flesta att staten bör ta över från kommunerna. Nästan inga väljare anser att friskolornas vinst skall gå till ägarna, utan att den skall gå tillbaka till skolan eller att kommunen skall ha vinsten.

Betyg och nationella prov är tydligen också frågor där åsikterna hos väljare och partier skiljer sig kraftigt.

Lärarförbundet ansåg att enkäten visade att kommunaliserngen av skolan var ett misstag och ville ha en utredning om konsekvenserna liksom om friskolereformen.

Åter till startsidan                                            Tillbaka

TERAPIFONDEN

FRI:s Terapifond har skapats för att bidra ekonomiskt till avhoppares eller uteslutnas rehabilitering.

VILL DU BLI ETT
STÖD?

BEHÖVER DU HJÄLP?

FECRIS

Läs om den europeiska organisationen för information och forskning om sekter. FECRIS har status som rådgivande organ och remissinstans i Europarådet och i FN:s ECOSOC

Se här!

Bild på "Manipulering pågår

Boken där 16 före detta sektmedlemmar berättar om sin tid i olika destruktiva rörelser.

Läs mer