Startsida Webbkarta Om FRI Vad är en sekt? Om olika rörelser    Kontakt/Hjälp


        Nyheter
UPPROP
Europarådets kritik
Om mardrömmar
Ny litteratur
2015 års utmärkelse

Se även Media


    Ständigt aktuellt
Se upp!
Råd till anhöriga
Yttrandefrihet
Tankefrihet
Hjälpkällan
Norsk rapport del 1
Norsk rapport del 2
Film om sekter
Globalt
Sektsjälvmord - kan det  hända här?
Sektpositiva akademiker
Oseriös utbildning
 och behandling

Notiser



      Samhället

Riksdagsmotioner
SOU 1998:113
Terrordåd
Samhällets agerande
Barn i sekter
Children in cults
Ny skollag 1 aug 2010
Friskolor
Skolhälsovård
SEKTSJUKA



    Mer information
Debatter/Konferenser
Utbildning/Föreläsningar
Litteratur

Bra länkar



      
 Media/Arkiv

Media 2014
Media 2013

Media 2012
Media 2011
Media 2010
Media 2009
Media 2008
Media 2007
Media 2006

Arkiv

 


BARNS SITUATION I MANIPULATIVA GRUPPER  

Trots att vartenda hörn i Knutby granskats är anmärkningsvärt litet trycksvärta offrad på barnen i Knutby. Skriften Skolhälsovård, tyvärr inte lika spridd som kvällspressen, hade dock i nummer 4/2003-2004 satt fokus på barnen i manipulativa grupper. Helena Löfgren, med egen erfarenhet från en manipulativ grupp, är författare till de flesta artiklarna i detta specialnummer. Hon är fil kand i psykologi och har i tio år som beteendevetare drivit frågor om social påverkan och manipulation. Under mediernas bevakning av Knutbyrättegången var hon flitigt anlitad som sakkunnig.

Vecka efter vecka gav oss medierna detaljer i detta drama, tyvärr ibland spekulativa. Men vi får ändå tacka dem för att de ansträngt sig för att så många som möjligt skulle börja förstå innebörden av systematisk manipulation. Det har framkommit att verkligheten ibland varit värre än kvällstidningarnas beskrivning. I förordet till det aktuella numret av Skolhälsovård skriver Annika Strandell, huvudredaktör för skriften, så här om systematisk manipulation: " ... många tror nog att endast personer med någon svaghet är påverkbara. Det tar emot att inse att helt normala människor kan komma i klorna på någon så totalt, att de får helt nya normer för sitt tänkande och tom kan förmås begå handlingar som helt strider mot den tidigare personligheten."

Helena Löfgrens text är saklig, lättläst och pricksäker. Innehållet är angeläget för varje förälder, lärare m fl som har ansvar för barn, och borde i förebyggande syfte delas ut på mödravårdscentraler och barnavårdscentraler och självklart vara obligatorisk litteratur på lärar- och socialhögskolor.
Läs mer


Kommunerna trotsar barnkonventionen

BO skärper tonen.

I en artikel i DN:s nätupplaga är Lena Nyberg, Barnombudsman, starkt kritisk mot kommunernas sätt att inte respektera barns och ungdomars rättigheter och mot hur de handskas med FN:s barnkonvention. Hon pekar på mängder av områden där ett stort antal kommuner nonchalerar sina skyldigheter.

Några exempel:

  • I 45 % av kommunerna har barn och unga inget eller nästan inget inflytande över socialtjänstens individ- och familjeomsorg.
  • I 28 % av kommunerna har barn och unga inget eller nästan inget inflytande över skolan!
  • I 81 % av kommunerna har barn och unga inget eller nästan inget inflytande över samhällsplaneringen.

Hon konstaterar att i fyra kommuner av fem har alltså barn och unga inget inflytande över till exempel kommunikationer och annan stadsplanering, trots att de är beroende av trygghet och säkerhet och har rätt till en stimulerande fritid. 31 % av kommunernas handikappråd har dessutom över huvud taget inte behandlat några barnfrågor! Dessa kommuners handikappråd får en svidande kritik av BO.

Barnperspektivet ska finnas med i alla beslut som berör barn och unga, säger BO. Men i den kommunala verksamheten tycks barns och ungas synpunkter inte vara tillräckligt viktiga. Men BO poängterar att barnens bästa alltid skall komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

I Sverige tror vi att vi är ett föregångsland när det gäller barnkonventionen. Lena Nyberg har visat på att det tyvärr inte är så. Barnperspektivet glöms bort i samhällsplaneringen.

Hon redogör i artikeln också för det utvecklingsarbete som bedrivs i vissa kommuner för att låta barn och unga komma till tals och tycker det är positivt. Men hon tycker också att utvecklingen framåt inte går tillräckligt fort. ”Tempot och ambitionen måste höjas” är hennes slutreplik.

Lena Nyberg lämnade tjänsten som BO i november 2008. Vi hoppas hennes efterträdare, Fredrik Malmberg, är lika klok och engagerad.

Se även


Rädda Barnen

Rädda Barnens distriktsförbund i Stor-Stockholm arrangerar på måndagkvällar i centrala Stockholm avgiftsfria s k Måndagsträffar. Föredragen som ges vid dessa träffar handlar alltid om barn och ungdom, och ofta är kvällarnas teman särskilt intressanta ur FRI:s synpunkt. Senaste program finns att hämta på Rädda Barnens hemsida . Rekommenderas varmt!

Några exempel på teman under hösten 2008:

Vad händer med barn som växer upp i en sekt?

Större delen av kvällen ägnades åt Charlotte Esséns bok Sektbarn, och Charlotte visade i sitt föredrag inför en förfärad församling hur illa barnen kan fara i de olika destruktiva rörelserna.

Efter Charlottes presentation redovisade Anna Frenning Rädda Barnens intervjustudie om barns uppväxt i religiösa samfund. Intressant och ambitiöst och ett försök att vara ”neutral”. Vid presentationen framförde Anna litet aningslöst att hon såg för sig en dialog med de manipulativa sekterna. (Hur diskuterar man med människor som låter sanningen stryka på foten bara det gynnar rörelsen?)

Gäller samma rättigheter för alla barn i Sverige?

En kväll om hur ett könssegregerat, kollektivt våld och förtryck i hederns namn fråntar barn deras individuella rättigheter. Maria Hagberg, socialarbetare, författare och magister i socialt arbete berättade om sina erfarenheter i arbetet. I våras presenterade hon för Europarådet situationen kring hedersproblematiken i Sverige. Ett ungt par – en man och en kvinna med ursprung i olika länder – medverkade också och beskrev alla mängder med problem de måst hantera för att, mot alla traditioner, kunna leva tillsammans.

I början av 2009, kom Maria ut med en intervjubok kring samma tema, Vid 20 börjar den [mödomshinnan vår anmärkning] ruttna, Premiss förlag. Maria Hagberg är också en av initiativtagarna till och drivande kraft bakom Nätverket mot hedersrelaterat våld.

En nyttig översiktsartikel med tips om litteratur och instanser dit man kan vända sig finns i Psykisk Hälsa nr 4, 2007.

 


Barns psykiska ohälsa - Socialstyrelsens kritik

Barn som mår dåligt

Kommuner och landsting kritiseras nu för att de inte ser till att de vårdansvariga - barnhälsovård, förskola, skolhälsovård och skola - har en systematisk strategi för att tidigt upptäcka barns psykiska ohälsa. Den kartläggning som Socialstyrelsen publicerat visar att de vårdansvariga inte samverkar med andra och saknar kompetens och kunskap.

Lars Hellgren, chef för Nationellt utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa vid Socialstyrelsen, har tillsammans med tre övriga experter i en artikel i DN redogjort för resultatet av en kartläggning de gjort baserad på ca 2000 enkäter.

Många barn med psykisk ohälsa får otillräcklig hjälp därför att deras behov inte upptäcks, konstaterar gruppen. Barn som är ledsna, oroliga, eller har beteenden som borde uppmärksammas och barn som växer upp under svåra förhållanden upptäcks inte i tid, och barnen riskerar därför att utveckla psykisk ohälsa. Förebyggande och tidiga stöd- och behandlingsinsatser borde kunna presteras.

I första hand är det den uppsjö av olika metoder som används, bristen på tydliga uppdrag inom de olika verksamheterna samt bristen på samverkan mellan verksamheterna som kritiseras. Socialstyrelsen beskriver den ordning som råder idag som att ”oreda präglar insatserna mot barns psykiska ohälsa” och poängterar att det är viktigt att alla enheter vet vilka metoder som ska användas och att alla i hela landet använder samma metoder. Ett tydligt uppdrag måste finnas. Inom barnhälsovården används t ex inte de metoder för tidig upptäckt som faktiskt finns.

Socialstyrelsen avslutar kritiken med att kräva att uppdragen som ges till de olika verksamheterna förtydligas och påpekar att det är en ”rättvisefråga att barn och deras föräldrar får tillgång till verkningsfulla metoder oavsett var man bor i landet.”


Åter till startsidan                                            Tillbaka

TERAPIFONDEN

FRI:s Terapifond har skapats för att bidra ekonomiskt till avhoppares eller uteslutnas rehabilitering.

VILL DU BLI ETT
STÖD?

BEHÖVER DU HJÄLP?

FECRIS

Läs om den europeiska organisationen för information och forskning om sekter. FECRIS har status som rådgivande organ och remissinstans i Europarådet och i FN:s ECOSOC

Se här!

Bild på "Manipulering pågår

Boken där 16 före detta sektmedlemmar berättar om sin tid i olika destruktiva rörelser.

Läs mer