Startsida Webbkarta Om FRI Vad är en sekt? Om olika rörelser    Kontakt/Hjälp


        Nyheter
UPPROP
Europarådets kritik
Om mardrömmar
Ny litteratur
2015 års utmärkelse

Se även Media


    Ständigt aktuellt
Se upp!
Råd till anhöriga
Yttrandefrihet
Tankefrihet
Hjälpkällan
Norsk rapport del 1
Norsk rapport del 2
Film om sekter
Globalt
Sektsjälvmord - kan det  hända här?
Sektpositiva akademiker
Oseriös utbildning
 och behandling

Notiser



      Samhället

Riksdagsmotioner
SOU 1998:113
Terrordåd
Samhällets agerande
Barn i sekter
Children in cults
Ny skollag 1 aug 2010
Friskolor
Skolhälsovård
SEKTSJUKA



    Mer information
Debatter/Konferenser
Utbildning/Föreläsningar
Litteratur

Bra länkar



      
 Media/Arkiv

Media 2014
Media 2013

Media 2012
Media 2011
Media 2010
Media 2009
Media 2008
Media 2007
Media 2006

Arkiv

 


RECENSIONER  


AvhopparenAVHOPPAREN - mina 20 år i scientologin
Av Robert Dam

Robert Dam hade just tagit studenten, lever på socialbidrag, är lite blyg och drömmer om att bli en stor musiker när en ung kvinna på gatan frågar honom om han vill göra ett personlighetstest.

Det är hans första kontakt med L. Ron Hubbards lära, scientologin, och den kommer att bli hans liv. I 20 år klättrar han på Bron, scientologirörelsens utvecklingsstege, och varje steg kostar honom stora pengar - pengar som han oftast inte har. Att bli först clear och sedan OT är värt vilka uppoffringar som helst.

Så hamnar han plötsligt i onåd och får se helt nya sidor av scientologin. Vad är det egentligen som L. Ron Hubbard predikar om? Och vart har han tagit vägen?


FRI:s recension

Att kunna leva i en hotfull och isolerad värld under så många år och sedan med förståndet i behåll ge en så detaljerad och innehållsrik bild av livet innanför murarna är en makalös prestation. Jag hoppas författaren är medveten om vilken tillgång han bjuder många sargade människor på. Min beundran är utan inskränkningar.

Redan när man läser bokens förord får man klart för sig att denna bok är någonting stort. Reaktionerna från världens alla hörn påminner mest om vad som brukar följa då något omvälvande inom t ex en nation har inträffat - flera tusen besökare på författarens hemsida på några veckor, hundratals brev från hela världen osv.

Kapitel för kapitel får vi följa hur en ung dansk med stark vilja, ambitioner och aptit på livet bit för bit manipuleras att förändra sitt mål att bli yrkesmusiker till ett nytt mål - att bli OT, Opererande Thetan. Vägen dit är lång, men det bekymrar honom inte - han är stark och målmedveten och han siktar snart på att bli en framgångsrik affärsman. Han är snabbt en driven scientolog och tolkar varje varningstecken som ett hinder att nå sitt nya mål, så han använder flitigt scientologernas idéer om konspiration och fiender. Att hans vilja skulle vara manipulerad faller honom aldrig in, tvärtom lär han sig snart själv att manipulera både sig själv och andra.

Författaren låter oss följa scientologen Dams framgångar såväl som tillkortakommanden precis som de upplevs av honom själv. Simultant noterar han med sina scientologiögon allt som sker i hans omgivning - auditeringen, kurserna, marknadsföringen, E-metern, de illvilliga anklagelserna mot Hubbard och dianetiken. Och han suger i sig de nya kunskaperna om prenatala engram, utomkroppsliga upplevelser, de olika OT-nivåerna, Sjöorganisationen, OSA, etikavdelningen, säkerhetskontrollerna, ”däcket” och protestmarscherna. Och han lärde sig innebörden i upstat och downstat.

Att klättra på scientologernas karriärstege kostar en förmögenhet. Därför hade han i början - senare också hans hustru - liksom många andra scientologer t ex ett städjobb. ”Studierna” pågick vanligen varje dag 9.00-18.00, därefter väntade städjobbet till midnatt. För att få råd med OT-nivåerna tar han lån och börjar jobba på sin svågers tryckeri, som är bättre betalt.

Parallellt med sin egen utveckling berättar Dam - i vartannat kapitel - dianetikens och scientologins historia från 1950 till 2005, då han blev förklarad SP och utkastad.

Robert Dam gör en bra sammanfattning av fenomenet med manipulativa rörelsers framgångar : "Det är helt enkelt riktigt, riktigt svårt att inte bli entusiastisk och ansluta sig till något som faktiskt har förbättrat ens liv. Man fylls av hopp och förväntan och sänker garden, lägger förbehållen åt sidan och lyssnar öppet och okritiskt på allt annat som ingår i det nya undret och är så säker så man godtar allt som sanning och allt som lovas som rätt och genomförbart."

Men efter 12 år börjar trots allt tvivlen. Dam börjar irritera sig över en del beteenden inom rörelsen. Förhören (”säkerhetskontroller”) blir allt fler och resulterar i att Dam förlorar sin status, hans företag går i konkurs, han får en depression och slutar vara aktiv scientolog. Men han överger inte sin tro på scientologin. Depressionen blir djup. Inte förrän en ny dotter föds 2001 börjar depressionen ge vika.


Avslöjanden och nya bekantskaper:

2003 får han ett brev från sin svåger, Claus Heimann, som gör att han börjar forska kring egendomligheter inom rörelsen. Länkar på nätet leder honom till en hemsida om CST, Church of Spiritual Technologies, en stiftelse som ingen scientolog i Rams umgängeskrets känner till. Stiftelsen äger alla scientologikyrkans copyrights och inkasserar royalties via RTC (Religious Technology Center Inc, dvs scientologirörelsens högsta instans). Grundare av CST är en f d skattekommissionär vid IRS, det amerikanska skatteverket, som inte är scientolog. I gengäld förser RTC IRS med alla uppgifter man behöver för att ha koll på att alla scientologikyrkans medlemmar betalar sina skatter, alltså en ren byteshandel.

1993, då Robert hade blivit OTV (samma nivå som Travolta och Tom Cruise!), hade han och hans hustru Tina deltagit i ett stort IAS-möte (International Association of Scientologists) med bankett på St Hill Manor i England. Där hade David Miscavige, RTC:s ledare, under stort jubel tillkännagett vad han kallade ”scientologirörelsens dittills största bedrift” - Miscavige och Marty Rathbun hade 1984 kommit på god fot med IRS och drivit igenom full skattebefrielse i hela USA för alla scientologiorganisationer. Detta hade resulterat i bildandet av IAS, som var en juridisk konstruktion som inte tillät insyn från någon myndighet. Dam konstaterade nu att arkitekten bakom IAS och CST, Jakob S Arrevad, är densamma. Detta var alltså den stora bedrift Miscavige berättat om på mötet 1993.

Efter att ha upptäckt hur mycket information som fanns på nätet om verkligheten bakom scientologikyrkan förstod Dam nu varför medlemmarna var förbjudna att läsa om scientologi på nätet. Här fanns mängder av information från personer som varit scientologer i många år varav en del stått Hubbard mycket nära redan på 50- och 60-talen. Några exempel:
- Sanningen om scientologins ursprung - Nordenholz’    bok   ”Scientologie”, System des Wissens und der    Wissenschaft, som utgavs 1937.
- Hur det går till att få Dianetik-boken på    bestsellerlistan m fl bluff-ageranden
- Sanningen om Hubbards köp av fartyget Freewinds
- Hubbards död (obduktionsrapporten finns på nätet)
- Oklarheter kring mord och självmord


Bekantskapen med ”Squirrels”

Bit för bit fick Dam genom nya kontakter mer och mer kunskap. Tina beslutar sig för att lämna scientologikyrkan tillsammans med Robert. Robert får tillbaka hoppet om att fortsätta på nästa OT-nivå med hjälp av en annan scientologiorganisation. Han söker kontakt med Free Zone med Ron´s org (grundare Captain Bill) som har 40-50 avdelningar i Europa med flera tusen medlemmar. 2003 fortsätter Dam sina OT-studier, nu hos Ron´s org i Frankfurt.

Jobbade sedan på en rapport, liksom Claus, som skulle skickas till många scientologer och ut på nätet i januari 2004. I retur fick han många nya upplysningar om fysiskt våld, hot, utpressning, inspärrning och våldtäkt! Flera sanningar kom fram från dem som varit med från starten: Verbala övergrepp, förnedrande behandlingar, hot och straff ingick i ledarstilen från början av 1970-talet, långt före Miscavige.

Efter att lojalt ha tjänat scientologerna i 21 år och 4 månader och skänkt dem 1,2 miljoner kronor i donationer och avgifter fick Dam 20 juli 2005 ett skriftligt besked att han förklarats som Suppressive Person, dvs psykopat enligt scientologernas definition. Robert och Tina brann fortfarande för scientologin och Robert började studera originalversionen av OTVII medan Tina började med Excalibur, båda hos Ron´s Org.


Slutet

Men snart kände Robert att han måste fortsätta gräva efter sanningar - om Hubbard, som inte ”hade lämnat sin kropp för att viga sig åt forskning om de högre OT-nivåerna” utan dött sjuk och i misär och om Captain Bill, som inte heller hade uppträtt som en OT utan dött i cancer. Robert hittar David Mayo, som hade varit Hubbards auditör. Mayo hade aldrig fått några OT-förmågor, inte heller Hubbard. Alla Robert frågat sa samma saker som han själv känt. Tänk om ...Robert börjar tro att Hubbard i själva verket var en vältalig bedragare.

Robert Dam är clear, men lever inte upp till vad det innebär och har aldrig träffat någon som gör det, Dam har heller inga OT-förmågor och har aldrig träffat någon som har det. När Miscavige tog över var han säkert klar över den saken, men låtsades som systemet fungerade och körde vidare i Hubbards spår.

Dam anser att han utvecklades mycket som människa första året i scientologin men erkänner att han sen stannade i utvecklingen för han hade fullt upp med att låtsas vara en övermänniska, så hans utveckling gick i stå. Han godkändes som clear och OT, men blev ingetdera. Bron till fullständig frihet tog i stället gradvis ifrån människorna deras frihet och självständiga tänkande och gjorde dem till likriktade fanatiker som inbillade sig att de stod över andra människor.

Först nu efter mer än 20 års strävan kände sig Robert Dam äntligen F R I, fri från manipulation, förföljelse och slaveri, fri från scientologi. Nu bestämde han själv över sina tankar, handlingar och sitt liv!

Harriet Svenhard



CoachingCoaching och lekmannaterapi
- en modern väckelse?

Av Anne-Christine Hornborg

Anne-Christine Hornborg är professor i religionshistoria vid Lunds universitet.

Hon har sedan länge haft ögonen på vad hon på ett seminarium 2007 kallade ”icke-konfessionella sektoida organisationer”, dvs företag som - "ofta med hjälp av pseudoventenskaplig rappakalja" - säljer terapi och personlig utveckling. Nu har hon samlat sina erfarenheter i en mycket angelägen bok.


FRI:s recension

Coaching och lekmannaterapi – en modern väckelse?

Är svenska folket sekulariserat? Det betvivlar Anne-Christine Hornborg i den bok som kom ut i mars 2012. Lekmannaterapin och coachingen har skapat en modern, förtrollande väckelse som kan skapa starka känsloupplevelser hos deltagarna precis som visst religiöst utövande.

Lekmannaterapi Varför blev livet så här? Varför just jag? När det känns främmande att vända sig till religionen för att få hjälp i en kris, vart går man numera? Hornborgs bok handlar till stor del om hur en marknad försöker tillgodose vårt allmänmänskliga behov av tröst t ex genom alternativ och komplementär medicin. Coaching och lekmannaterapi har definierats av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, som ”en samling tekniker som skapats för att öka intellektets förmåga att påverka kroppsliga funktioner och symptom”.

”Diplomerad” Hornborg har valt uttrycket lekmannaterapeuter för den stora grupp som är ”egencertifierade”. De olika terapiföretagen har själva hittat på benämningarna diplomerad, certifierad eller auktoriserad. De kan ge intryck av att tjänsterna står under tillsyn av någon myndighet, vilket är helt fel.

Coaching var redan på 1990-talet etablerad på ledarskapskurser. Regeringen beslöt 2009 att satsa tre miljarder kr på att upphandla 1500 jobbcoacher till landets arbetsförmedlingar. En del företag ändrar följaktligen sin terapiverksamhet till coaching där lönsamheten finns. Vem som helst kan kalla sig terapeut eller coach. Man utsätter de arbetslösa för ett storskaligt experiment.

AKM Intresset för alternativ och komplementär medicin, AKM, är särskilt högt i Sverige. Behörighetsutredningen tillkom 2009 för att se över legitimitet och behörighetsregler för personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Uppdraget omfattar inte coaching utan endast lekmannaterapi. Näringsfrihet och patientsäkerhet hamnar i konflikt i utredningens förslag. Legitimerade psykologer har protesterat och anser att det innebär stora risker att tillåta icke-legitimerade utövare att behandla t ex depression.

”Lösningen” En människa i kris är ofta beredd att pröva vilken kur som helst. En lidande eller arbetssökande förespeglas en ”quick fix”. Om kuren inte lyckas är det individens eget fel. Att misslyckandet kan bero på själva metoden, på dåliga arbetsplatser eller andra problem negligeras helt.

Påstått helande riter förvandlas till tjänster med ett pris. Befrielse från lidande och motgångar kan erbjudas som vilken vara som helst. Man vill sälja metoder som sägs förbättra individens hälsa, självutveckling eller ledarskap.

Likhet med sekter När någon säger sig ha fått hjälp genom ett AKM-företag kan förloppet vara mycket likt en religiös omvändelse som den beskrivs av en religionspsykolog som Hornborg citerar. Samma gäller även ofta när någon värvas till en destruktiv sekt, inser den som har erfarenhet av sådana:
1. En person hamnar i kris och nätverket kring hen kraschar.
2. Hen värvas av en ”troende” eller söker sig till en person eller företag som åtar sig att hjälpa mot en ofta hög avgift.
3. Riter för förvandling av personligheten. Kan skapa ett euforiskt glädjerus.
4. Mission. Hen får uppgiften att sprida rörelsen, ev efter utbildning.

Andliga projekt Från sekularisering går man till en sorts sakralisering. Det är OK för många att säga: Jag är andlig men inte religiös. Men Hornborg varnar för att den nya andligheten istället blir ett piller som människor (oftast kvinnor) lockas att ta för att tjäna marknaden och politiska intressen. Det ”sakrala” jaget ska formas tillsammans med coachen. Målet är att bli framgångsrik och effektiv. Den inre potentialen betonas. ”Bli den du är” säger HumaNova.
Intresset för personlig utveckling som ett andligt projekt speglas i en del av de svenska coachföretagens kurser där man framhåller skillnaden mellan religion och andlighet. Det gemensamma budskapet på dessa företags hemsidor tycks vara att andlighet förenar mänskligheten medan religion skapar konflikter och våld.

New age växte fram under 1960-talet. Då var man mot auktoritetsstyrning, stelnade hierarkier och ökad kommersialisering. Från 1990-talet har New age istället inlett ”ett symbiotiskt förhållande till näringslivet och marknaden” och förvandlats till individens blickande inåt mot sig själv. T o m ledarskap blir först och främst en fråga om att kunna leda sig själv och bestämma livets färdriktning.

NLP Flera företag som Hornborg studerat använder sig av NLP, neurolingvistisk programmering. Begreppet programmering laddas med en ny positiv innebörd: Individen kan programmeras om - som en dator - med ett nytänkande som kan ge bättre livsvillkor. Kritiker menar att det inte finns någon vetenskaplig dokumentation som stöder NLP. Det är fråga om en mycket heterogen och ofta lönsam verksamhet. En framgångsrik förespråkare för NLP, Anthony Robbins, kan t ex samla 14.000 personer i London till kursen ”Frigör din inre kraft” och få en stor majoritet av publiken att gråta över sina eländiga, ofullbordade liv och bli mottagliga för läran.

Mindfulness är en annan teknik där det finns vetenskapliga studier som visar tydlig stressreducering. Allt hänger naturligtvis på vem som lär ut respektive utövar den. Mindfulness-konceptet har blivit populärt bland coachingföretagen. Tekniken har sitt ursprung i buddhism men det talas sällan om. Den är en av många asiatiska religiösa riter som rensats från etik och religion.

Anne-Christine Hornborg har i sin strävan att vara vetenskaplig valt bort att stå ansikte mot ansikte med människor som drabbats av felbehandling. Hennes seriösa arbete förlorade på så vis en viktig dimension och väckte inte den debatt som boken absolut förtjänar.

Ingrid Rost

 


CultsCULTS — Who is Vulnerable?
Av Audrey Chaytor

 


Boken rekommenderas bl a av Canon Robin Ewbank, Advisor to the Bishop of Winchester on Cults and New Religious Movements.

 

FRI:s recension

Audrey Chaytor har under mer än 30 år arbetat på FAIR, FRI:s motsvarighet i Storbritannien, och är numera dess chef. Hon har hjälpt oräkneliga sektavhoppare och anhöriga. När hon nu sammanfattar sina erfarenheter, finns det anledning att lyssna.

Boken är indelad i 45 korta avsnitt, vilka beskriver företeelsen manipulativa sekter, men framför allt ger den viktiga råd till familjer, som ”förlorat” anhöriga till sådana grupper. Författaren vädjar till ansvariga politiker om undervisning och att sprida information om vad som pågår inom grupperna: missbruk av makt och medlemmarnas pengar, ofta sexuellt utnyttjande mm. Alla hennes år av erfarenhet av de destruktiva gruppernas handlande har övertygat henne om att diskussioner eller försök till kompromisser med dessa grupper är meningslösa.

Boken är upplysande och givande för vem som helst, även om den på enstaka ställen behandlar specifikt brittiska företeelser av begränsat intresse för en svensk publik. Den borde sättas i händerna på personer med inflytande i samhället och med möjlighet att påverka ungdomen: riksdagsledamöter, journalister och lärare m fl.

 


Med Stalin som Gud
av Magnus Utvik

1981 lämnade Magnus Utvik KU (Kommunistisk Ungdom) för att bli medlem i SKF/ML (Sveriges Kommunistiska Förbund/Marxist-Leninisterna).

1982 bildade SKF/ML tillsammans med några andra smågrupper KPS (Kommunistiska Partiet i Sverige).

Boken handlar om hur författaren övertalades att som sjuttonåring gå med i en politisk sekt och om hans tre år i sekten.

KPS - kallas i boken hela tiden bara Partiet - hade som mest ett hundratal medlemmar. Sa sig vara det enda parti som hade det väpnade upproret på dagordningen, såg Albanien som det enda socialistiska landet och gav ut tidningen Kommunisten. Hade bokhandel bl a på Bondegatan i Stockholm. Från 1984 bevakat av SÄPO.
KPS upplöstes 1993.

(I slutet på boken finns en Parti- och organisationsförteckning och en ”Liten ism-ordlista”)


FRI:s recension

Det viktigaste kännetecknet för en manipulativ sekt beskriver Magnus Utvik själv:

”Jag var med i Partiet i tre år. Jag trodde att det skulle ta två veckor att lämna det bakom mig. Det tog 25 år. Därför är det först nu jag orkar skriva den här boken.”

Förutom detta har KPS även de flesta andra kännetecknen. Det räcker nästan att läsa Utviks Prolog för att förstå hur overkligt och förvånande hans tidigare vänners och medlöpares beteende ter sig då han möter dem senare i livet. Men engagemanget i en sekt fungerar just så - indoktrineringen ligger fastkletad någonstans i hjärnan och kan bara tvingas bort med en hyperstark vilja. Sektens indoktrinering är effektiv som ett drogberoende.

Även om redan prologen är beskrivande nog för att få en uppfattning om hur främmande livet i en sekt är i förhållande till ett liv i frihet är det paradoxalt nog näst intill omöjligt att recensera boken så att en potentiell läsare får en rättvisande bild av bokens innehåll och kvalitet. Därför att - inte förrän man har läst igenom ALLT har man en chans att till fullo inse hur en sekt ser ut inuti och hur den agerar, om ens då. Det går t ex inte att ta några meningar här och där som exempel på vansinnigheterna, eller låta några kapitel representera de overkliga, omöjliga, sjuka direktiven och handlingarna. För att få helhetsbilden måste man läsa HELA boken.
Och det är ett drygt arbete - Utvik är noggrann och mån om öppenhet och då får man inte utesluta några detaljer som leder till missförstånd.

Boken ger kunskap om hur en sekt fungerar - inifrån.
Den ger delvis också kunskap om hur idealistiska ungdomar med extrema idéer tänker (och vem har inte haft det i tonåren, när de vuxnas värld verkar tam, fel, förlegad, förbrukad, ointressant, meningslös, falsk etc, etc).

Att läsa den här boken är en mycket stark upplevelse - om man orkar igenom den - och det är den sannerligen värd. Vi rekommenderar den varmt.


Övriga kommentarer

Under de snart 30 år som FRI samlat erfarenheter från anhöriga och f d medlemmar i en mängd olika sekter - dels genom personliga samtal, dels genom sekternas eget material (som vi fått som gåva av avhoppare) har vi fått den förfärliga insikten i en sekts strategier och de spår som sekterna lämnar efter sig.

I en sekt är man inte en unik varelse, utan ett kugghjul, till 100 % slukad av sektens villkor dygnet runt. Att lämna en sådan tillvaro måste kännas som en blandning av befrielse och att hoppa utan fallskärm.

Det är beundransvärt att fatta beslutet, hoppa, ta konsekvenserna och sedan börja ett krävande arbete att hitta sin egen person, sin egen vilja. Man har inte heller ”bara” förlorat sig själv. Man förlorar sina ”vänner” i sekten, som inte längre får vara en vän. I bästa fall har man någon närstående att hålla i handen, men ofta är man plötsligt helt ensam och övergiven av världen.

De senaste åren har Jehovas Vittnens kärlekslösa och kriminella handlande gentemot medlemmar och avhoppare uppmärksammats av massmedia. Förhoppningsvis har detta lett till att åtminstone en del av världen utanför sekten börjat förstå hur livet ser ut i en sekt. Och det är viktigt att veta att Vittnenas beteende inte är unika utan delas av merparten av de manipulativa sekterna - beteendet är ju en förutsättning för manipulationen!

Vi gläder oss över Magnus Utviks styrka att - trots sin ungdom - bryta sig loss från KPS och skapa sig ett nytt, meningsfullt liv. Vi tackar honom också för att han åstadkommit en så värdefull bok, som vi hoppas skall bli läst av många som tvekar att ”hoppa”, och ge dem mod att släppa taget.



De HånfullaDe Hånfulla - Om scientologirörelsen
av Stefan Tunedal

Stefan Tunedal är född 1959 och uppvuxen i Stockholm. Sedan 1999 bosatt i Skogås, är gift och far till två barn. Som konstnär har han nått viss internationell uppmärksamhet och har grundat konstnärsgruppen Mirca Art Group. Han har även uppmärksammats för sitt engagemang mot heders-relaterat våld genom att arrangera internationella utställningar till minne av svenskan Fadime Sahindal.

Stefan Tunedal var starkt engagerad inom scientologi-rörelsen på 80- och 90-talen och arbetade bl a 15 månader på Sjöorganisationen i Clearwater, Florida. I januari 2010 lämnade han och hustrun rörelsen. Detta är den första bok som skrivits av en svensk avhoppare från scientologirörelsen.


FRI:s Recension av boken

Som beskrivning av hur scientologirörelsen fungerar idag ger Tunedals bok värdefulla insikter om sektens skräckvälde. Boken hade emellertid blivit riktigt värdefull om han också tagit reda på fakta om grundaren, Lafayette Ronald Hubbard, hur scientologin var ett redskap för Hubbards maktutövande och hur rörelsen fungerat från begynnelsen. I stället inleder han med följande deklaration: ”Det finns ingen anledning för mig att kritisera scientologin ...” och anser att rörelsen efter Hubbards frånträde på 80-talet omvandlades till något som han idag ”avskyr och inte längre kan vara en del av.”

Med all respekt för Tunedals mod att över huvud taget gå ut och kritisera scientologerna måste man därför beklaga att han låtit sig nöja med att låna från rörelsens egna beskrivningar av Hubbard, scientologin och rörelsen ”före Miscavige” i stället för att intressera sig för fakta.

För den som vill byta ut Tunedals beskrivning av scientologirörelsen före 1980-talet mot sanningar finns åtskillig litteratur. En guldgruva är t ex ”Religion Inc. The Church of Scientology” av Stewart Lamont, utgiven i London 1986. ”Den Totala Friheten - En Fälla” av Jon Atack, som var scientolog från 1974 till 1983, är också en ypperlig källa. Men det finns många fler källor, inte minst scientologernas eget material från t ex 60- och 70-talet.

Tunedal har inte fått kännedom om eller vill inte inse att allt han tycker illa om hos scientologirörelsen idag inte emanerar från Miscavige utan faktiskt överensstämmer med Hubbards idéer. Från FRI:s tillkomst 1984 har avhoppare försett oss med mängder av scientologernas eget material - böcker, kursmaterial, Hubbards ”Policy letters”, ”Executive Directives”,”HCO Bulletiner”, ”Guardian Orders” etc, etc, som de samlat på sig under många verksamma år i scientologirörelsen. Hubbard hade ju sedan barnsben mani på att skriva på allt och om allt, och det märks på den enorma produktionen han åstadkom under 30 år med början från 50-talet.

Men Tunedal vill göra gällande att filosofin, regler och rutiner var något helt annat före Miscavige, ja att allt har spårat ur under Miscaviges destruktiva ledning. På sid 75-76 skriver han t ex att svensk press under 70- och 80-talet fungerade som spåkärring när man skrev att kyrkan sysslade med bedrägeri. Men inte förrän nu lever scientologirörelsen upp till det som media påstod förekom då, anser han. ”På 70-talet och början av 80-talet fanns inget bedrägeri att tala om.” Detta är ett önsketänkande. Den presentation av personen Ron Hubbard som scientologirörelsen resp han själv gjort ända från dianetikens tillkomst är t ex ett enda stort bedrägeri, exempelvis hur rörelsen beskriver hans bakgrund, utbildning, ”forskning”, resor etc.

Här är några exempel på hur det såg ut i verkligheten:

Om Hubbards uppväxt:

I 17-årsåldern tillbringade Hubbard ca ett år på ön Guam (mellan Filippinerna och Hawaii), där fadern, Harry Ross Hubbard, var stationerad en tid. Ron hade intresse och talang att uttrycka sig i skrift och föredrog att utveckla sin livliga fantasi på papperet framför studier. Han lämnade skolan i Helena i USA och hans mor stod för undervisningen på Guam. Därifrån gjorde han några korta semesterresor tillsammans med föräldrarna till Japan och den asiatiska kusten - som han senare beskrev som omfattande ”forskningsresor”.

Med möda lyckades Rons far 1930 få in honom på George Washington-universitetet för studier till civilingenjör. Efter ett och ett halvt år måste Ron lämna skolan utan examen på grund av för dåliga betyg. (1) Detta försök till seriös utbildning har gett scientologerna anledning att presentera Hubbard som ”känd kärnfysiker”.

1930-1950

Hubbard började skriva äventyrsböcker på 1930-talet och 1938 blev det science fiction. (2)

1947 när Hubbard var 36 år, skrev han följande brev:

Läs brevet här

Lögnerna fortsätter

Hubbards påståenden om sina bedrifter under andra världskriget har inte kunnat verifieras någonstans. Han har ju berättat om sina insatser som officer, hur han skadades, blev blind och lam och hur han botade sig själv på två år. De amerikanska militärmyndigheterna har dock inte kunnat bekräfta att de över huvud taget haft en officer med det namnet, ännu mindre att han skulle blivit hemsänd som sårad. (3)

1950 kom ”Dianetik - den moderna vetenskapen om mental hälsa”. Hubbard försökte först få medicinska och psykiatriska facktidskrifter intresserade av sin nya lära om människosinnet (3), men ingen var intresserad - därav förmodligen Hubbards bittra och ständiga angrepp mot psykiatrin och psykologin. I stället marknadsförs boken skickligt av Hubbards science fiction-förläggare. Både i dianetiken och scientologin finns en nypa Freud (4) och Aleister Crowley (5). Crowley, som kallats världens syndigaste man och störste ockultist, vansinnig och pervers, sysslade med sexmagi och hyllade användandet av alla slags droger.

Ingenstans i scientologernas glamorösa och överväldigande beskrivning av sin ledare finns nämnt att han varit elev hos Crowley. 1946 är Hubbard medlem och aktiv i Crowleys rörelse, the Ordo Templi Orientis, som sysslade med svart magi. 1952 nämner han Crowley i ett av sina föredrag som sin mycket gode vän. (6) Spåren från tiden med Crowley syns tydligt i OT-kurserna.

1951 - I en dom från ”The superior court of the state of California, in and for the county of Los Angeles”, daterad 23 april 1951 döms Hubbard för bigami. Hubbard ingick äktenskap tre gånger: Med Sara Northrup 10 augusti 1946, medan han fortfarande var gift med Margaret Louise Grubb, som han skilde sig från först 24 december 1947. Hans tredje hustru var Mary Sue Hubbard.

1954 lanserade Hubbard scientologin. Scientologin som begrepp var dock ingen uppfinning av Hubbard. Redan 1910 gav Alan Upwood ut boken ”The New Word” i New York, som behandlade scientologi, och 1934 skrev A Nordenholz boken ”Scientologie - System des Wissens und der Wissenschaft”, i vilken man återfinner bl a de ”axiom” som är karakteristiska för Hubbards lära.

1960-talet och 70-talet - en tid av mycket kriminalitet

Huvudkvarteret låg då i England, i Saint Hill, Sussex. 1968 kastades scientologerna ut ur England (7), men förbudet upphävdes 1980.

1967 bildade Hubbard Sea Org - en uniformerad specialstyrka på skeppet Apollo, varifrån han styrde rörelsen med hjälp av ”officerare”.

1969 började Hubbards tredje hustru, Mary Sue Hubbard, skissa på planeringen av inbrottet i USA:s regering, som hon 1979 tillsammans med 8 andra högt uppsatta scientologer dömdes till 4-5 års fängelse för. 1977 lade FBI-agenter beslag på nästan 50.000 handlingar från scientologikyrkorna i Los Angeles och Washington, som innehöll instruktioner om hur man förfalskar ID-kort, tillvekar falska papper, sprider falska rykten om personer, använder utpressning, gör inbrott, övar sig att ljuga utan att ändra en min etc (8).

1970-75 sökte Hubbard förgäves efter en hamn för Apollo och Sea Org, bl a på Korfu, i Marocko, Portugal, Venezuela och Västindien, men lyckades inte få tillstånd någonstans. Hubbard jagades från hamn till hamn och ibland måste han flyga till USA och gömma sig. Till sist löste han problemet genom att bilda ett bulvanföretag, som köpte nästan en hel stad, Clearwater i Tampa, och lyckades på så sätt föra myndigheter och invånarna i staden bakom ljuset. Här startas 1975-76 Flag.

1979 skapas Watchdog Committe för att förhindra att Hubbard själv skulle bli inblandad i GO:s (Guardian´s Office*) affärer och de domar som hotade GO (9).

1981 jagades Hubbard på nytt (han var åtalad i Tampa och anklagad på 35 punkter i olika mål). Han gömde sig på okänd ort och bildade en ny organisation, ”All Clear Unit”. Uppkomsten av nya organisationer och förändringar i ledning och huvudorgan har ofta styrts av Hubbards olika manövrer för att parera följderna av scientologernas illegala förehavanden.

*Guardian´s Office var till för att främja scientologin, angripa kritiker och hålla medlemmarna i schack. GO agerade som en underrättelsetjänst och nästlade sig in på tidningar, psykiatriska kliniker och till och med i regeringsorgan. GO fungerade också som en intern poliskår och för att tysta avhoppare.

---------------------------------

Det förefaller osannolikt att Tunedal inte känner till att t ex angiveri (knowledge reports), förföljelser och trakasserier av kritiker, ruttningsformulären, separationssystemet, påståendet att reningsgenomgången skyddar mot radioaktiv strålning, hur man fixar samtycke med ”dundrande åska” är företeelser som fanns i rörelsen och praktiserades långt innan Miscavige kom till makten. I så fall är det en mycket stark indikation på scientologernas manipulationsteknik.

Noter
1) Jan Grönborg: Scientology, Århus 1982, sid 10
2) James Webb: The Occult establishment, La Salle 1976, sid 504
3) Jan Grönborg: Scientology, Århus 1982, sid 11
4) Stewart Lamont: Religion Inc. The Church of Scientology,     London 1986, sid 133
5) ibid, sid 20-21
6) ibid, sid 21
7) Russel Miller: Bare-Faced Messiah, The True story of L. Ron     Hubbard, London 1987, sid 289
8) Stewart Lamont: Religion Inc. The Church of Scientology,     London 1986, sid 85
9) ibid, sid 91

1  2  Nästa>

Åter till startsidan                                            Tillbaka

TERAPIFONDEN

FRI:s Terapifond har skapats för att bidra ekonomiskt till avhoppares eller uteslutnas rehabilitering.

VILL DU BLI ETT
STÖD?

BEHÖVER DU HJÄLP?

FECRIS

Läs om den europeiska organisationen för information och forskning om sekter. FECRIS har status som rådgivande organ och remissinstans i Europarådet och i FN:s ECOSOC

Se här!

Bild på "Manipulering pågår

Boken där 16 före detta sektmedlemmar berättar om sin tid i olika destruktiva rörelser.

Läs mer