”I maj 1996 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motion 1994/95:SoU406 av Barbro Westerholm (fp). I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om hur andlig kränkning med dess hälsomässiga följder skall kunna förebyggas och åtgärdas samt hur människor som utsatts för sådan kränkning skall kunna få hjälp.”

Så inleds betänkandet SOU 1998:113, kallat I God Tro.

Detta var ljuv musik i våra öron och ett resultat av Barbro Westerholms enträgna arbete för att få till stånd en utredning som satte ljuset på de omfattande problem som de manipulerande rörelserna åstadkommer. Utredningen, som först i september 1998 resulterade i betänkandet, leddes av Margó Ingvardsson, som gjorde ett gediget arbete. Men, även om betänkandet inleds med ovanstående citat, så blev utredningen ett misslyckande beroende på att direktiven som Ingvardsson hade att följa inte alls återspeglade vad Barbro Westerholm hade uttryckt i sin motion. FRI protesterade utan verkan bl a om att direktiven handlade om ”nyandliga rörelser”, ett uttryck som aldrig använts i motionen och som inskränkte och missriktade hela utredningen.

Resultatet blev alltså därefter. Behållningen var Peter Nobels kapitel med juridiska aspekter ”Religionsfriheten och dess gränser – ett juridiskt perspektiv”. FRI var bland många andra inbjudna till hearing under utredningen och lade ner mycket arbete på remisser. Men till sist utmynnade detta mastodontarbete, som totalt pågått under 4 år och förutom all arbetstid för en mängd personer säkerligen kostade stora summor, i platt intet. I prop 2000/2001 låter socialministern Lars Engqvist meddela:

”Efter sammantagen bedömning av betänkandet samt remissutfallet finner regeringen att ett behov av kunskap om nyandliga rörelser finns hos myndigheter och institutioner men att arbete med forskning och kompetenshöjning inom det aktuella området kan ske inom ramen för existerande verksamheter. Behov av att inrätta ett särskilt kunskapscentrum föreligger därför inte.” Förslaget om införande av en ny straffbestämmelse om otillbörlig påverkan (Peter Nobels förslag) lämnas också utan åtgärd.